Beskrivning
Denna Mercedes-Benz 280SL ”Pagoda” är en originalbilsförsedd, UK-levererad bil med högerstyrning (RHD) som har funnits i nuvarande ägo i över 8 år. Det är ett härligt, ofrestaurerat exempel som aldrig har stått avställd utan har aldrig heller blivit ”pillad” på; bilen har helt enkelt använts, underhållits och tagits väl om hand konsekvent under hela sin 57-åriga livslängd. Bilen har en gedigen historikmapp som – otroligt nog – innehåller allt detta: originalets stämplade serviceshäft, ägarens instruktionsbok, katalog ”B” med datablad, Boschs tillägg samt en broschyr över servicekomponenter. Dessutom finns det mängder av fakturor på både delar och arbete som sträcker sig tillbaka till 1983. Det är tydligt att varje ägare har försökt hålla denna Pagoda i toppskick.
Intressant nog var registreringsnumret ”GWC 1H” från början på Ford Cortina 1600E som gavs till Englands lagkapten Bobby Moore för VM 1970. Numret överfördes till Pagodan 1984 och kommer att följa bilen.
Vår Pagoda levererades ursprungligen av Mercedes-Benz (Great Britain) Ltd i Brentford och registrerades som CGY 768H den 29 september 1969. Bilen specificerades av sin förste ägare, herr Piercy, i Grey Blue Met. (906) med Dark Blue MB Tex (omklädd i läder senare) samt Graphite Grey-mattor (115) och en Dark Blue Softtop (744). Övriga extrautrustningar inkluderade: tonade glas med Top-tint-ruta (598), hårdtop med pynt-/ listbeslag (600) och vitväggsdäck (641). Bilen stannade hos sin förste ägare i Sutton i 12 år innan den flyttades till södra London 1981. Bilen bytte ägare igen 1983 då den köptes av herr Creamer från Bromley. Det var det året, vid 84 000 miles, som bilen fick ett omfattande arbete gjort: full motorrivning/ renovering med ny vevaxel, nya kolvar, ny oljepump och ny kam-/ timingkedja; generator och startmotor renoverades; nya stötdämpare runt om; samt hel, bar-metall omlackering med ny sufflett. För att sätta pricken över i: registreringsnumret ”GWC 1H” tilldelades bilen. Ägaren begärde att trippmätaren skulle nollas efter motorrenoveringen och idag visar den bara 35 500 miles sedan dess.
Pagodan bytte ägare igen och flyttades till centrala London 1987. Den låg kvar i London i ytterligare 10 år innan den hittades och köptes av en Mercedes-specialist i Putney, av herr Wheldon från Leeds. Herr Wheldon ägde bilen i över 21 år och investerade mycket i den under perioden. Stolarna i MB-Tex kläddes om i läder, och en ”kinder”-sits kläddes om och monterades även bak; bilen lackades om helt i Silver Metallic av Mercedes Huddersfield; en ny sufflett monterades; topplocket renoverades och byggdes om för användning med blyfri bensin, och även tillverknings-/ plåtarbete utfördes. Det här är bara några av fakturorna i den stora historikmappen som på pricken dokumenterar bilens sista 43 år.
År 2018 gick Pagodan tillbaka till samma mycket specialiserade ställe där den köptes 1997 för att säljas igen. Den köptes då av sin nuvarande ägare, som hade letat efter ett ofrestaurerat exemplar en tid. Sedan dess har han använt bilen sparsamt, med stort intresse för att förbättra och underhålla den – han har kört strax under 3 000 miles på 8 år. Under 2020 monterades en Becker Europa II-radio från Chrome London för att ge instrumentpanelen ett tidsenligt utseende. I augusti 2021 åkte bilen till en Mercedes-Benz-specialist där en komplett service genomfördes, tvärbalken/ kryssbalken reparerades och genomföringar till kabelstammen vid torpedplåten byttes. I mars 2025 byttes hårdtopps-sätena/ tätningarna mot nya och bilen fettades igenom. I augusti 2025 bytte en Mercedes-Benz-specialist tätningarna till bränslefilterhuset, kylslangarna, tändstiften och luftfiltret; de plockade också ner, rengjorde och justerade gasreglaget/ spjällhuset samt ställde in bränslematningen.
Idag presenteras bilen i mycket fint skick; det är tydligt att den aldrig har plockats isär i detalj eller lämnats att förfalla, och därför behåller den mycket av sin ursprungliga karaktär och sina detaljer. Precis som man kan förvänta sig av en ofrestaurerad klassiker på 50+ år finns det några mindre märken runtom. Lacken och karossen håller mycket hög kvalitet; ytorna är jämna och släta och bilens sidor är helt fria från vågor eller tråkiga fläckar – ett kvitto på Mercedes lackverkstäder på 1990-talet. Karossen är fri från bucklor och blåsor, och den enda repan vi har hittat sitter på höger sida (RHS) av motorhuven samt i närheten av infästningshålen för hårdtoppen. Hårdtoppen har några små blåsor mitt i lacken, men man säger att de inte har utvecklats under de senaste 8 åren. Sufletten i Dark Blue mohair är överlag i gott skick med ett litet hål ovanför passagerardörrens glas och ett ställe med slitage nedanför bakrutan, i mitten. Bräckes-/ blänkdetaljerna är rostfria men har lite lätt grov gropighet på vissa ytor, och bakre kvartsbågs-stötfångare är blekta på ovansidorna. Det enda tecknet på den ursprungliga Grey Blue-lacken finns bakom torpedisoleringen i motorutrymmet; annars hade det varit svårt att se att den har bytts.
Undersidan är också mycket ren med ett tunt skyddande lager och inga tecken på oljeläckage eller rostiga komponenter. Som med de flesta bilar från den här eran har undersidan tidigare reparerats, och det finns bevis på två små, lokala lagningar på golven (foton kan skickas vid förfrågan). Reparationerna sitter inte nära några strukturella eller monteringspunkter och vi tror inte att de döljer något ”oroligt”. Det är bara typiska, lokala reparationer från perioden. Inredningen har skötts mycket väl med mycket lite slitage eller ålder som syns; kromet är i bra skick med lite lätt gropighet på sina ställen, mätarna är klara och lädret har inga hål eller större veck-/ missfärgningar. Huvudlinningarna i både softtoppen och hårdtoppen är också i mycket fint, originalt skick.
Precis som man kan förvänta sig av en bil med en sådan här servicehistorik kör den perfekt – utan oönskade ljud eller vibrationer/”känslor”. Motorn startar lätt utan rök och går mjukt genom växlarna. Vi kan helt enkelt inte anmärka på hur den kör; den känns bekväm, tyst och stenhård, precis som en bra Mercedes-Benz ska. Oftast upptäcker vi att bilar i det här skicket kör mycket sötare än deras fullt restaurerade motsvarigheter, särskilt när det gäller klassiska Mercedes. Allt har fått tid att ”sätta sig” och det finns inga billiga reproduktionsdelar i drivlina eller fjädring. Sammantaget är detta ett fint exempel som är redo att användas och avnjutas.
Bilen står i vår studio i Bicester. Kontakta Greg gärna med eventuella frågor, eller för att boka visning.






















