Beskrivning
En ny ankomst till Oldtimer Australia är denna sällsynta och ganska charmiga Sunbeam Alpine MKIII Roadster från 1954.
Det ”certifierade utdraget ur fabriksregistret” (Heritage Certificate) som finns i arkivet och som tillhandahållits av Rootes Archive Trust Centre bekräftar att denna bil lämnade fabriken med en tvådörrars Alpine Roadster-kaross. Den byggdes i högerstyrd utförande för export, med karossen tillverkad av Mulliners i Birmingham, och var utrustad med en fyrväxlad manuell växellåda med växelspak på rattstången.
Certifikatet anger den ursprungliga färgkombinationen som ”Alpine Mist” med en ljusröd interiör och en (förmodad) svart kapell, samma slående färgkombination som bilen har idag.
Även om fabriksdokumenten inte anger ett exakt tillverkningsdatum framgår det att bilen såldes den 19 november 1954 och levererades den 25 november 1954. Destinationen var Rootes London Ltd. på Piccadilly, varifrån den skulle exporteras.
Det framgår att bilen såldes ny i Australien. Dess tidiga historia är okänd, men den tros ha varit en bil som länge använts i Canberra. Den nuvarande ägaren förvärvade bilen för cirka 40 år sedan i Canberra från en kvinnlig ägare.
Bilen hade redan restaurerats innan den förvärvades av den nuvarande ägaren. Vid någon tidpunkt tidigare i dess liv ersattes den ursprungliga motorn med en från en något senare Alpine Mk III Roadster från 1956. Samtidigt ombyggdes den ursprungliga växellådan med växelspak på ratten till en golvmonterad växelspak.
Denna Sunbeam Alpine Mk III Roadster har varit en kär del av den nuvarande ägarens liv i många år och har skapat otaliga fina och bestående minnen under resans gång. Tyvärr tar alla goda saker slut, och nu har tiden kommit för honom att skiljas från sin älskade bil.
Idag kan denna bil bäst beskrivas som ett välskött exemplar med ”körkvalitet”. Bilen ser helt spektakulär ut på bilderna, men lacken har dock några små skavanker. Lacken är minst 40 år gammal och dess utseende stämmer överens med en bil som har använts och uppskattats av sin ägare.
De yttre detaljerna, och särskilt de kromade delarna, är likaledes välskötta. Belysningen, linserna och rutorna är alla i gott skick utan synliga sprickor.
Bilen har en mjuk takduk som är i gott skick, även om den nuvarande ägaren säger att den har använts sparsamt och att han inte kan minnas när den senast var uppe.
Interiören i denna Sunbeam Alpine ser mycket bra ut och kompletteras fint av bilens Alpine Mist-lackering. Den knallröda klädseln är ett särskilt iögonfallande inslag och är fortfarande i mycket gott skick. Sätena visar inga uppenbara tecken på sprickor eller revor och är fortfarande stödjande och bekväma. De grå mattorna och de röda dörrpanelerna ser också bra ut och bidrar till en mycket elegant och inbjudande kupé.
Instrumentpanelen är underbart enkel och passar utmärkt in i Alpines sportiga karaktär. Den ser bra ut, med instrument och reglage snyggt placerade och lättillgängliga för föraren. Alla instrument verkar fungera som de ska, med undantag för bränslemätaren.
Den stora ratten, den golvmonterade växelspaken och den tidstypiska instrumenteringen fulländar en charmig och mycket traditionell interiör i en brittisk sportbil från 1950-talet.
Bagageutrymmet är rent och snyggt och rymmer dessutom en härlig, tidstypisk picknickkorg, komplett med en oumbärlig – och fortfarande oöppnad – flaska skotsk whisky!
Under motorhuven sitter den fyrcylindriga motorn på 2 267 cc. Motorrummet ser bra ut och visar de tecken man kan förvänta sig av en bil som har använts och njutits av, snarare än att bara ha stått utställd. Viktigt är att det inte finns några tecken på oljeläckage.
Stålfälgarna är lackerade i samma färg som karossen och försedda med rätt hjulkapsel. De är i gott skick och har Hankook Centum K702-däck i storlek 185/ 80R15.
När bilen anlände till oss hade den inte använts på ganska många år. Det var uppmuntrande att allt som krävdes var ett nytt batteri och lite färskt bränsle. Det tog några försök att starta den första gången, men så snart motorn startade gick den snabbt över till en jämn tomgång. För varje efterföljande start blev det allt enklare.
Om bilen har stått stilla i några dagar eller längre finns det ett enkelt startförfarande att följa. Först måste förgasarna förberedas manuellt med hjälp av spaken på bränslepumpen, som sitter på vänster sida av motorblocket. Efter några pumptryckningar drar man helt enkelt ut choken, slår på tändningen och startar motorn. När motorn väl är igång kan choken gradvis skjutas in igen samtidigt som man ger lite gas medan motorn värms upp.
Eftersom bilen hade stått oanvänd en tid var vi inledningsvis försiktiga när det gällde de mekaniska delarnas skick och beslutade att börja med en kort provtur runt kvarteret. Vi blev positivt överraskade av hur bra bilen körde. Den kändes stabil och säker på vägen, bromsarna stoppade bilen rakt och växlingen fungerade bra, vilket förbättrades ju mer bilen kördes.
När vårt förtroende växte tog vi därefter ut Alpine för en fotografering och klarade den cirka 15 km långa turen fram och tillbaka utan problem. Det var en särskilt varm dag i Queensland, men temperaturen höll sig stabil på omkring 170°F under hela körningen. Oljetrycksmätaren visade också ett bra oljetryck.
Sammantaget är detta en mycket trevlig bil att köra. Den känns stabil, bekväm och överraskande kapabel på vägen, med all den charm och karaktär man kan förvänta sig av en brittisk sportbil från 1950-talet.
Vi är övertygade om att denna sällsynta Sunbeam Alpine, efter en lätt upprustning och finjustering, kan användas pålitligt och ge mycket glädje. Oavsett om det gäller en avslappnad söndagsmorgontur eller en träff för brittiska bilar kommer denna charmiga och sällsynta roadster garanterat att dra till sig massor av uppmärksamhet.
Till bilen medföljer ett tonneau-skydd, sidorutor, ett reservhjul, en tidstypisk picknickkorg, en ägarhandbok och två verkstadshandböcker.
Sunbeam Alpines kanske största berömmelse kom tack vare Alfred Hitchcocks klassiker från 1955, To Catch a Thief. I filmen kör Grace Kelly, som vi alla minns, Cary Grant längs de spektakulära vägarna på den franska rivieran i en safirblå Sunbeam Alpine Roadster.
Vi anser att denna bil erbjuder ett fantastiskt prisvärde och utgör ett intressant och betydligt mer sällsynt alternativ till de vanligare Jaguarerna, MG:erna och andra brittiska sportbilar från samma period.
Höjdpunkter:
- En av endast 300 tillverkade Mk III Alpine Roadsters.
- Säljs efter otroliga 40 år hos nuvarande ägare.
- Eftertraktad originalfärgkombination: ”Alpine Mist” över ”Bright Red”.
- Sällsynt exportmodell med högerstyrning.
- Charmig och sällan skådad brittisk sportbil från 1950-talet.
Pris: 34 950 AUD
Bakgrund
Sunbeam Motor Car Company grundades 1905, även om den första Sunbeam-bilen byggdes redan 1902. Det brittiska företaget fick snart rykte om sig att tillverka sportbilar av hög kvalitet. Sunbeam satsade på motorsport och byggde ett antal framgångsrika tävlingsbilar och bilar för hastighetsrekord på land. Tyvärr innebar första världskrigets utbrott början på slutet för Sunbeam. Företaget övertogs av Darracq 1920 och även om de fortsatte att tillverka Sunbeam-bilar var slutet nära förestående. Sunbeam försattes i konkurs 1934 och såldes till Rootes Group.
Rootes började tillverka bilar under varumärket Sunbeam-Talbot 1938 och producerade ett antal olika modeller fram till 1954. De första bilarna, 3, 0-liters-, 4, 0-liters- och 10-modellerna, var i praktiken omdesignade versioner av Hillman Minx och Humber Snipe. Efter andra världskriget introducerade Sunbeam-Talbot två nya modeller, betecknade 80 och 90. En viktig förbättring på dessa nya modeller var införandet av en motor med överliggande ventiler, vilket gav bilarna betydligt bättre prestanda. Bilarna i Sunbeam-Talbot 80-serien drevs av en 1, 2-liters fyrcylindrig motor som utvecklade 47 bhp. Bilarna i Sunbeam-Talbot 90-serien drevs inledningsvis av en 2, 0-liters fyrcylindrig motor som utvecklade 64 bhp och senare av en 2, 3-liters fyrcylindrig motor som utvecklade antingen 70 eller 77 bhp beroende på inställning. Dessa bilar var lyxigt utrustade och Sunbeam-Talbot 90 hade dessutom hyfsade prestanda, så pass att de ofta deltog i rallytävlingar under sin tid med viss framgång. En Sunbeam-Talbot 90 Mk II, körd av Stirling Moss, Desmond Scannell och John Cooper, tog andraplatsen i Monte Carlo-rallyt 1952. En Sunbeam Mk III, körd av Per Malling och Gunnar Fadum, blev totalvinnare i Monte Carlo-rallyt 1955.
År 1953 beslutade Rootes att ta bort namnet ”Talbot” från Sunbeam-Talbot i samband med lanseringen av sin nya öppna sportbil – Alpine. Den döptes senare om till Alpine MKI.
Intressant nog hoppade Rootes av någon anledning över MKII och gick direkt till MKIII, som presenterades i oktober 1954 på Olympia Motor Show. Den fanns endast som roadster och tillverkades fram till 1955.
Rootes Archive Trust Centre bekräftar produktionssiffrorna för Sunbeam Alpine enligt följande:
- MkI – tillverkad 1953 med 311 bilar för hemmamarknaden och 819 exportbilar, totalt 1 130 bilar.
- MkIIA – tillverkades 1952, totalt 152 bilar.
- MkIII – tillverkades 1954 (83 bilar) och 1955 (217 bilar), totalt 300 bilar.
1959 introducerade Sunbeam en ”ny” mindre sportbil som också kallades Alpine, och som blev en stor framgång. Med hjälp av Carroll Shelby utvecklades Alpine till Tiger, som i praktiken var en Alpine med V8-motor. Sunbeam tillverkade även Rapier från mitten av 1950-talet fram till slutet av 1960-talet, vilket blev ännu en framgångssaga. Den sista Sunbeam Rapier tillverkades 1976, varefter märket lades ned.
